Anser, 2014:4, pp.29-30 (in Swedish)

View in PDF


Anser 2014:4

Excerpt in English:

"In my opinion this is, up to now, the best, clearest and most aesthetically pleasing checklist I have ever had the pleasure of studying. All the others are merely text, whereas the HBW and Birdlife International Checklist of the Birds of the World presents textual information on the left-hand page, along with updated distribution maps, while on the right are the HBW illustrations of each species (many of them corrected and revamped). This provides a brilliant overview of each genus and family, with the birds’ appearance and distribution, name, status and subspecies presented for every species. Working on the HBW series has given the editors such great experience in how to produce a clear and elegant layout, that the presentation of the Illustrated Checklist is simply brilliant."

Lennart Nilsson

 

Complete text in Swedish:

Illustrated Checklist of the Birds of the World Volume One: Non-passerines
Huvudredaktörer: Josep del Hoyo & Nigel J. Collar
HBW and BirdLife International 2014
Inbunden, 903 sidor Naturbokhandeln 1 990 kr

Illustrated Checklist of the Birds of the World (ICBW) är en bok som upptar 903 sidor och väger 4,3 kg. Den inleds med ett 30-sidigt resonemang om vilka principer redaktionen valt för att avgöra om en grupp fåglar ska anses vara en art eller en underart. Ändå inbillar jag mig att den har en god chans att bli en storsäljare. Mig fyller den med djup tillfredsställelse, kanske t.o.m. lycka.

 Josep del Hoyo är som bekant den man som skapade förlaget Lynx i Barcelona och som var den drivande kraften bakom det våghalsiga företaget att ge ut ett gediget uppslagsverk om all världens fåglar, alltså HBW, Handbook of the Birds of the World, som till sist kom att omfatta 17 digra band. Det företaget resulterade också i ett flera decennier långt samarbete med Bird- Life International och en av dess främsta experter på hotade fåglar, nämligen Nigel Collar. En arbetsuppgift som HBW-redaktionen och experterna inom BirdLife hade att brottas med är det problem som all världens taxonomer ägnat oändlig möda: Hur definierar man en art och var drar man gränsen mellan underart och art?

När HBW och BirdLife enades om att ge ut en förteckning över alla världens fågelarter, inklusive underarter, tvingades de först tackla de taxonomiska gränsdragningarna, d.v.s. ta ställning i debatten om BSC och PSC, det biologiska respektive det fylogenetiska artbegreppet. Det tog ett team av experter några år att resonera sig fram till och komma överens om en serie konsekvent genomförda principer som har följts i arbetet på den volym som nu föreligger: en illustrerad förteckning över alla världens icke-tättingar. Man påpekar också i introduktionen att alla tidigare förteckningar, hur gedigna de än är, ändå brister i fråga om konsekvens, eftersom de bygger på en rad olika regionala förteckningar och på att olika forskare har olika utgångspunkter. Den ornitolog som har behandlat t.ex. kolibrierna har inte nödvändigtvis samma uppfattning om artbegreppet som den som har skrivit om solfåglarna eller sångarna inom släktet Sylvia.

HBW-redaktionen och BirdLife bestämde sig till sist för att utgå från de s.k. Tobias-kriterierna. Dessa hade man kommit fram till i samarbete med forskare vid universitetet i Oxford under ledning av Joseph A. Tobias. Metoden beskrevs i en uppsats i tidskriften Ibis 2010: ”Quantative criteria for species limitation”, författad av Joseph Tobias och ytterligare fem forskare, bland dem Nigel Collar. Man skärskådar och jämför en fågels mått, fjäderdräktens och de nakna hudpartiernas färg och utseende, fågelns läten, dess ekologi och beteenden (speciellt i samband med uppvaktning och parning) samt dess geografiska utbredning (sympatri, allopatri, parapatri, överlappning med eller utan hybridisering). Måtten, utseendet och lätena kvantifieras i vardera fyra kategorier: små, mellanstora, mycket stora och exceptionellt stora skillnader. I viss utsträckning tar man även hänsyn till den genetiska skillnaden. De taxa som får siffran 7 eller högre vid jämförelse mellan olika raser/ underarter räknas som goda arter. (Det ska sägas att denna metod är omdebatterad. Se t.ex. kommentarerna från SOFs Taxonomikommitté på sid 43 i Vår Fågelvärld 3:2014.)

Dessa inledande sidor om artbegreppet är egentligen en bok i boken, en välskriven och intressant genomgång som därtill är oerhört pedagogiskt och elegant illustrerad. Det finns t.ex. en hel sida som visar effekten av olika artbegrepp med utgångspunkt i en papegoja, regnbågslorikiten, Trichoglossus haematodus. Med en strikt tillämpning av det biologiska artbegreppet skulle den behandlas som en art med 27 underarter. En lika sträng tillämpning av det fylogenetiska artbegreppet resulterar i 27 arter! Genom att använda Tobias-kriterierna har man i ICBW i stället kommit fram till sju arter, varav tre är monotypiska (saknar underarter) och de övriga fyra är indelade i två, tre, fyra, respektive sex underarter.

Det är lätt befängt att en förträfflig text om artbegreppet hos fåglar ska utgöra en inledning till en bok på 900 sidor och med en vikt av drygt 4 kilo. Naturligtvis borde den också ges ut som en separat bok. Det samma gäller flera av de utmärkta texter som inleder alla volymerna i HBW. Det är våldsamt obekvämt att man ska tvingas hiva upp en maffig volym i knät, när man vill läsa om en av dessa många fina essäer. Någon borde föreslå det för Lynx.

Författarna till ICBW påpekar att alla förteckningar över världens fågelarter kommer att utsättas för ständiga förändringar och uppdateringar, beroende på att nya arter tillkommer varje år och på att det forskas intensivt och med allt mera förfinade metoder kring skillnader mellan olika populationer. Dessa uppdateringar kan man följa på nätet, eftersom alla förteckningar även finns i digital form, t.ex. HBW Alive och IOC World Bird List.

Ursäkta denna långa inledning om de inledande sidorna i detta jätteverk, som ju därtill bara är den första halvan. En lika omfattande volym om världens alla tättingar beräknas vara klar år 2016. Även om jag är intresserad av forskningen kring arter och underarter är det naturligtvis de övriga 850 sidorna som är bokens egentliga innehåll.

Jag kan då konstatera att detta är den hittills bästa, mest överskådliga och estetiskt mest tillfredsställande förteckning (checklist) jag någonsin haft glädjen att studera. Alla andra globalförteckningar består av enbart text. I ICBW står arttexterna på vänstersidan och på högersidan presenteras varje art med målningar ur HBW (många av dem korrigerade och uppfräschade) och utbredningskartor (även de uppdaterade). Det innebär att man på ett fullständigt lysande sätt kan få en överblick över varje släkte och varje familj, fåglarnas utseende och utbredning samtidigt som namn, status och underarter presenteras för varje art.

Arbetet med HBW har uppenbarligen gett redaktörerna så mycket erfarenhet av hur man åstadkommer överskådlig och elegant layout, att resultatet för ICBWs del helt enkelt är lysande. Det rör sig ju ändå om att presentera inte mindre än 4471 icke-tättingar. Texten är tydlig och ger besked om fåglarnas vetenskapliga, engelska, franska, tyska och spanska namn samt om taxonomin. Därefter följer uppgifter om underarter och utbredning. Artens status anges också enligt IUCNs rödlistekriterier: EX (Extinct), CR (Critically Endangered), VU (Vulnerable) etc.

Vad beträffar högersidorna blir jag gång på gång överväldigad av den höga konstnärliga kvalitén och – ja, av fåglars skönhet. Det är en fröjd att sitta och blädderläsa i den här boken någon timme då och då.

Otaliga gånger har jag konsulterat Frank Gills och Minturn Wrights Birds of the World och The Howard and Moore Complete Checklist of the Birds of the World, för att inte tala om den förteckning som finns på SOFs hemsida. Och naturligtvis finns det en rad sajter på nätet, där jag kan se filmsekvenser och lyssna till ljudinspelningar av tusentals arter. De verkliga globalskådarna har naturligtvis sina metoder för att uppdatera sina listor och förbereda sig inför nästa kryssresa. Men för en normal hemmaskådare – och även för den som då och då gör en resa för att kamma hem en del exotiska arter – bör Illustrated Checklist of the Birds of the World vara en förträfflig julklapp, väl värd pengarna. Man får hoppas att större bibliotek köper in den, så att presumtiva köpare kan traska dit och ta en titt.

Lennart Nilsson